Huset byggdes 1913-1914 efter ritningar av arkitektfirman Kjellgren & Hammarling, som även ritat fastigheten på Eriksbergsgatan 9 på Östermalm.
Byggmästare var Andreas Nordström och byggherre var Stiftelsen För Gamla Tjänarinnor.

För drygt hundra år sedan var nästan 100 000 kvinnor anställda i hushållsarbete hos familjer i städerna. Det var ofta den enda försörjningsmöjligheten för de kvinnor som inte tillhörde de välbärgade klasserna. Dessa lågavlönade tjänarinnor var en förutsättning för den borgerliga livsstilen med bonade golv, nyputsat silver, brutna servetter, krusade örngottsband, konstfärdiga smöruppläggningar, visiter och kalas. När hög ålder eller sjukdom gjorde att de inte kunde arbeta längre, stod de på bar backe utan vare sig familj eller hem. De sociala skyddsnät som finns idag fanns inte då och den första folkpensionen (ett mycket litet belopp) infördes först år 1913. Tjänarinnorna var hänvisade till välgörenhet och det var ett privat initiativ som grundade Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor.
 
Huset var klart 1914 och invidges 30 dec 1914 
Stiftelsens ändamål vara att:
"Åt trogna kvinnliga tjänare, tillhörande Stockholms kommun, bereda fri bostad med vedbrand och tillfällig sjukvård, eller lämna uteslutande penninghjälp.” 
 
Huset klassades tidigare som vårdfastighet och  var därför inrättat för kollektivt boende, med bland annat gemensam matsal i bottenvåningen.

Fastigheten totalrenoverades 1982 då den fick sin nuvarande lägenhetsindelning.